"En skola för alla"
Skolan har ett tydligt uppdrag att skapa goda förhållanden och att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Skollagen föreskriver att oavsett var i landet utbildningen anordnas ska den inom varje skolform vara likvärdig. En likvärdig utbildning innebär inte att skolans resurser ska fördelas lika eller att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt. Skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Hur skolan ska organiseras för att stödja dessa elever och deras lärande på bästa sätt är ständigt en aktuell fråga och åsikterna går isär.
Sedan decennier har den svenska utbildningsplanen vilat på ambitionen att skapa ”en skola för alla”. Enligt målen för skolan ska undervisningen anpassas för varje elevs förutsättningar och behov (skolverket 2002b s.6). Grundskolan har en skyldighet att erbjuda elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver för att ges möjlighet att uppnå kunskapsmålen, hur stödet utformas kan se olika ut. Många skolor erbjuder enskilt stöd eller anordnar särskilda undervisningsgrupper i stället för att arbeta för att kunna möta alla barns behov inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Förutom nationella lagar och förordningar har Sverige godkänt internationella överenskommelser som FN:s standardregler och Salamankadeklarationen. De betonar en utbildning där elever med funktionsnedsättning ska vara en integrerad del av det ordinarie skolsystemet. Fokus ligger på omgivningens betydelse för individens möjligheter och inte på individuella egenskaper och förmågor.
Syftet med reglerna är att säkerställa att flickor, pojkar, män och kvinnor med funktionsnedsättning som medborgare har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare i samhället. (s.8)
Trots det har vi en stark kultur i vårt samhälle till segregerade lösningar vilket visar sig genom förekomsten av specialskolan och särskolan och även genom enskild undervisning och undervisning i liten grupp inom den vanliga grundskolan.
SOU utredningar visar att intentionerna om en inkluderande skola snarare är en ideologi då det i praktik finns brister i flertalet av kommunerna (SOU 2003:35, 2004:98). Vikten av en sammanhållen skola betonas också i SOU (2004:98) där det förespråkas att elever ska får möjligheter att mötas och utveckla sin förståelse för olikheter och att elever med funktionshinder i så stor utsträckning som möjligt ska undervisas tillsammans med övriga elever. Utredningen hänvisar till sitt studiebesök i Kanada och i Massachusetts i USA och menar att inkludering inte bara handlar om skolan utan om samhället i stort.
Referenser:
Skolverket (2002b). Handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen för skolsektorn för åren 2002-2010. Dnr 2002:01 884.
SOU 2003:35. För den jag är: Om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande från Carlbeck-kommittén.
SOU 2004:98. För oss tillsammans: Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande från Carlbeck-kommittén.